This site uses cookies.
Some of these cookies are essential to the operation of the site,
while others help to improve your experience by providing insights into how the site is being used.
For more information, please see the ProZ.com privacy policy.
This person has a SecurePRO™ card. Because this person is not a ProZ.com Plus subscriber, to view his or her SecurePRO™ card you must be a ProZ.com Business member or Plus subscriber.
Affiliations
This person is not affiliated with any business or Blue Board record at ProZ.com.
English to Swedish: Politics and the English Language - George Orwell General field: Art/Literary Detailed field: Poetry & Literature
Source text - English MOST PEOPLE WHO BOTHER with the matter at all would admit that the English language is in a bad way, but it is generally assumed that we cannot by conscious action do anything about it. Our civilization is decadent, and our language--so the argument runs--must inevitably share in the general collapse. It follows that any struggle against the abuse of language is a sentimental archaism, like preferring candles to electric light or hansom cabs to aeroplanes. Underneath this lies the half-conscious belief that language is a natural growth and not an instrument which we shape for our own purposes.
Now, it is clear that the decline of a language must ultimately have political and economic causes: it is not due simply to the bad influence of this or that individual writer. But an effect can become a cause, reinforcing the original cause and producing the same effect in an intensified form, and so on indefinitely. A man may take to drink because he feels himself to be a failure, and then fail all the more completely because he drinks. It is rather the same thing that is happening to the English language. It becomes ugly and inaccurate because our thoughts are foolish, but the slovenliness of our language makes it easier for us to have foolish thoughts. The point is that the process is reversible. Modern English, especially written English, is full of bad habits which spread by imitation and which can be avoided if one is willing to take the necessary trouble. If one gets rid of these habits one can think more clearly, and to think clearly is a necessary first step towards political regeneration: so that the fight against bad English is not frivolous and is not the exclusive concern of professional writers.
Translation - Swedish DE FLESTA MÄNNISKOR som bryr sig med saken överhuvudtaget skulle erkänna att det engelska språket är i ett dåligt skick, men det är allmänt antaget att vi inte genom medveten handling kan göra något åt det. Vår civilisation är dekadent och vårt språk - så lyder argumenten - måste oundvikligen vara en del i den allmänna kollapsen. Härav följer att varje kamp mot missbruk av språket är en sentimental arkaism, som att föredra värmeljus framför elektriskt ljus eller hästdragna vagnar framför flygplan. Underliggande detta ligger den halvt medvetna tron att språket är en naturlig tillväxt och inte ett instrument som vi formar för våra egna syften.
Nu är det dock klart att degraderingen av ett språk i slutändan måste ha politiska och ekonomiska orsaker: det beror inte enbart på dåligt inflytande från den ena eller den andra författaren. Men en effekt kan bli en orsak, som förstärker den ursprungliga orsaken och därmed producerar samma effekt i en intensifierad form,
och så vidare, i all oändlighet. En man kan ta till spriten, för att han tycker sig vara misslyckad, och sedan misslyckas ännu mer just för att han dricker. Det är ungefär samma sak som håller på att hända det engelska språket. Det blir fult och felaktigt eftersom våra tankar är dåraktiga, men slarvet i vårt språk gör det lättare för oss att ha dåraktiga tankar. Poängen är att processen är reversibel. Modern engelska, speciellt skriven engelska, är full av dåliga vanor som sprids genom imitation och som kan undvikas om man är villig att göra sig det nödvändiga besväret. Om man gör sig av med dessa vanor man kan tänka klarare och att tänka klart är ett nödvändigt första steg mot en politisk förnyelse: så att kampen mot dålig engelska inte är oseriös och inte en exklusiv angelägenhet för professionella skribenter.
Danish to Swedish: I naturen General field: Other Detailed field: Environment & Ecology
Source text - Danish Vi mennesker og vores adfærd har stor indflydelse på dyrenes kår, og derfor har vi et stort ansvar for de vilde dyr
Harekilling
I Danmark findes den upåvirkede natur ikke. Men til gengæld er naturen er overalt. Selv inde i kernen af de største byer, kan man se den titte frem. Naturen er nemlig også gråspurven, der tager for sig af vaffelkrummerne i Tivoli, eller gråanden, der ligger på æg på 5. sal. Derfor skal vi passe på dyrene i naturen alle vegne.
Pas på dyrene i trafikken
Millioner af vilde dyr dræbes eller kvæstes hvert år på de danske veje.
Forskellige undersøgelser, foretaget af bl.a. Dyrenes Beskyttelse, har anslået at mellem 1 og 5 millioner pattedyr, fugle, krybdyr og padder årligt dræbes på de danske veje. Der findes dog ingen undersøgelser, som fortæller hvor mange yderligere, som slæber sig bort med deres skader og senere dør andetsteds. Der findes heller ingen undersøgelser, som fortæller hvor mange efterladte dyreunger, der dør af sult og kulde i reder og boer, efter at moderen er dræbt i trafikken. Der er dog ingen tvivl om, at det reelle samlede tal for de dyr der dræbes på stedet i trafikken eller slæber sig bort for senere at dø er 7- og måske endda 8-cifret.
Som bilist kan man gøre sit til at antallet af trafikdræbte dyr mindskes.
Noget af det vigtigste er at være opmærksom på som bilist, er at sætte farten ned og være ekstra opmærksom de steder hvor risikoen for at ramme dyr er størst. Det kan f.eks. være, hvor der er skov eller anden natur på begge sider af vejen, eller natur på den ene side og noget andet, der tiltrækker dyr, på den anden – f.eks. en majsmark. Risikoen for at påkøre et dyr er ligeledes større i skumringen, dæmringen eller om natten, end den er midt på dagen.
Lad dyreungerne ligge
Vilde dyreungers almindelige adfærd giver i en lang række tilfælde mennesker anledning til at tro, at dyret er i nød. Dyret samles i god tro op og indleveres f.eks. til en vildtplejestation eller forsøges opfostret af finderen selv.
Hvis ikke dyrene var i nød, da de blev fundet, kom de det, netop fordi de blev samlet op. At komme i menneskehænder er uden undtagelser en yderst stressende og angstskabende oplevelse for et vildt dyr. Dyret bør kun udsættes for denne belastning, hvis det er nødvendigt – dvs. hvis dyret er sygt, tilskadekommet eller på anden måde i nød. Står man overfor et dyr, som man har en mistanke om er i nød, kan man ringe til Dyrenes Vagtcentral på tlf.: 1812 eller en af Dyrenes Beskyttelses vildtplejestationer og få råd og vejledning.
Læs mere i pjecen "Lad dyreungerne være" - PDF-format
Ryd op efter dig selv
En af de mest udbredte og ufrivillige dyrefælder er det affald, vi desværre i stigende grad strør om os i det danske landskab. Et problem, som især er stort med alle de udendørsaktiviteter, som foregår over hele landet i de varme sommerdage. Meget af affaldet indeholder nemlig rester af noget spiseligt - og det tiltrækker dyrene. Mus og spidsmus fanges nede i flasker, dåser og glas. Fugle får ben eller vinger viklet ind i fiskeliner eller stumper af snor og net. Elastikker sidder fast omkring fisk eller fuglehalse. Resultatet er i alle tilfælde det samme: En langsom og pinefuld død. Husk derfor at rydde grundigt op efter dig selv, hver gang du har været udenfor, også hvis det "bare" er i haven - de par minutter en oprydning efter en udendørsaktivitet tager kan hurtigt redde mange dyreliv.
Ring 1812
Hvis du finder et sygt eller tilskadekommet dyr i naturen, kan du ringe til 1812, som er Dyrenes Beskyttelses døgnåbne vagtcentral. Når du ringer 1812, får du fat i en særligt uddannet medarbejder, der hjælper med den bedste og hurtigste hjælp til dyret. Hvis du har mulighed for det, kan du også selv bringe dyret til en af Dyrenes Beskyttelses vildtplejestationer.
I 2012 hjalp Dyrenes Beskyttelses døgnåbne vagtcentral for dyr i nød blandt andet 10.125 svaner og andre vilde fugle og 5063 hjorte. I juni måned 2012 modtog Dyrenes Beskyttelses vagtcentral næsten 8000 opkald. Dyrenes Beskyttelse har 31 vildtplejere, der plejer og genudsætter vilde dyr via 13 vildtplejestationer.
Translation - Swedish Vi människor och vårt beteende har stor påverkan på djurs villkor och därför har vi också ett stort ansvar gentemot de vilda djuren.
Harungar
I Danmark finns det ingen opåverkad natur. Men i gengäld så finns naturen överallt. Även inne i själva kärnorna i de allra största städerna, kan man se den titta fram. Naturen är nämligen också gråsparven, som tar för sig av våffelsmulorna på Tivolit, eller gräsanden, som ruvar på ägg på femte våningen. Därför måste vi värna om alla djur i naturen, överallt.
Se upp för djuren i trafiken
Miljoner av vilda djur dödas eller skadas varje år på de danska vägarna.
Åtskilliga studier gjorda av bland annat Djurens Beskydd, har uppskattat att mellan 1 till 5 miljoner däggdjur, fåglar, reptiler och amfibier dödas årligen på danska vägar. Det finns dock inga studier som visar hur många fler det är som drar sig undan med sina skador och senare dör någon annanstans. Det finns heller inga studier som förtäljer hur många efterlevande djurungar som dör av hunger och kyla i reden och bon, efter att deras mamma dödats i trafiken. Det råder dock inga tvivel om, att det verkliga antalet djur som avlider på plats i trafiken eller som drar sig undan för att senare dö, är 7- och kanske även 8- siffrigt.
Som bilist kan man bidra till att antalet dödade djur i trafiken minskar.
Några av de viktigaste sakerna att vara uppmärksam på som bilist, är att sänka farten samt vara extra observant runt de platser där risken för att köra på ett djur är som störst. Det kan till exempel vara där det finns skog eller annan natur på bägge sidorna av vägen, eller där det är natur på ena sidan och något annat som lockar till sig djur på den andra, exempelvis ett majsfält. Risken för att köra på ett djur är också större i skymningen, gryningen eller om natten, än den är mitt på dagen.
Låt djurungarna ligga
Vilda djurungars allmänna beteende ger i många fall människor anledning att tro att djuret är i nöd. Djuret tas om hand i all välmening och lämnas exempelvis till en viltvårdsstation eller så försöker uphittaren att ta hand om det själv.
Om djuren inte var i nöd då de hittades, så hjälps de inte av att bli upplockade, tvärtom. Att hamna i mänskliga händer är utan tvekan en mycket stressande och ångestfylld upplevelse för ett vilt djur. Djuret bör endast utsättas för denna påfrestning i verkliga nödfall, d.v.s. om djuret är sjukt, skadat eller på annat sätt behöver hjälp. Om du träffar på ett djur som du misstänker är i nöd, kan du ringa till Djurens Vaktcentral på tlf: 1812 eller en av Djurens Beskydds viltvårdsstationer för råd och vägledning.
Läs mer i broschyren "Låt djurungarna vara” i PDF-format
Städa upp efter dig
En av de mest utbredda och oavsiktliga djurfällor är allt skräp vi tyvärr alltmer kastar runtomkring oss i den danska landsbygden. Ett problem som är särskilt stort i och med alla utomhusaktiviteter som äger rum i hela landet under de varma sommardagarna. Mycket av skräpet innehåller nämligen rester av något ätbart, och detta drar till sig djuren. Möss och näbbmöss fastnar i flaskor, burkar och glas. Fåglar får sina ben eller vingar intrasslade i fisklinor eller i bitar av snören och nät. Gummiband fastnar runt halsarna på fiskar och fåglar. Resultatet är alltid samma: En utdragen och plågsam död. Kom därför ihåg att städa upp ordentligt efter dig varje gång du har varit ute, även om det "bara” är i trädgården - de få minuter det tar att städa upp efter en utomhusaktivitet kan rädda många djurliv.
Ring 1812
Om du hittar ett sjukt eller skadat djur ute i naturen, kan du ringa 1812, vilket är numret till Djurens Beskydds dygnet runt-öppna ledningscentral. När du ringer 1812, når du specialutbildad personal som bistår dig i att ge den bästa och snabbaste hjälpen till djuret. Om du har möjlighet, kan du själv ta med djuret till en av Djurens Beskydds viltvårdsstationer.
Under 2012 hjälpte Djurens Beskydds dygnet runt-öppna ledningscentral för djur i nöd, bland annat 10.125 svanar och andra vilda fåglar, samt 5063 rådjur. I juni månad 2012 mottog Djurens Beskydds ledningscentral nästan 8000 samtal. Djurens Beskydd har 31 vildtvårdare som tar hand om och rehabiliterar vilda djur via 13 viltvårdsstationer.
Norwegian to Swedish: Hverdagslige observasjoner General field: Art/Literary Detailed field: Poetry & Literature
Source text - Norwegian Hverdagslige observasjoner
Av Anna Lunde Kolstad, 28.10.2013
En grå bil kjører utenfor rekkevidde. Etter jeg har sett ned i noen sekunder og ser opp igjen, kan jeg på ny se enda en grå bil. Veien som følger trikkeskinnene nedover mot bussterminalen er som en grå regnbue med røde prikker. Det minner meg ikke om været i dag. For en gangs skyld er det sol og blå himmel, bare et par hvite skyer. Jeg tar en slurk av den enda varme latten min. Mmm. Jeg skjønner ikke hvorfor jeg ikke har likt kaffe før. Den bitre smaken av svart, sterk kaffe tåler jeg ikke enda. Det jeg trenger er en mild smak, akkurat som kaffe latte. Til og med kaffe mocca begynner å bli for søtt nå. Jeg smiler for meg selv og smaker på havregrøten. Bak meg kan jeg høre noen bestille. Enda vet jeg ikke hvordan de ser ut, men jeg kan forestille meg en dame med brunt, kort hår. Helst krøllete med en svart kåpe og skjerf. Når jeg snur meg, er hun borte. Men det står en annen der, med langt brunt hår og svart kåpe. Småprat kan høres, og den blonde gutten bak kassen lager ny kaffe. Jeg kan høre lyden av kaffemaskin bli slått på. En klokke som piper. Vann som renner.
Buss 421 kjører rask forbi, jeg får ikke med meg hvor den skal, bare at den lyser opp, som en grønn pære. Akkurat som fotgjengerlyset som jeg kan se fra her jeg sitter. For øyeblikket står den røde 70 bussen foran, men like fort som jeg tenker på det, begynner den å kjøre og forsvinner samme veien som den grå regnbuen.
De spiller en sang i bakgrunnen som jeg ikke kjenner igjen. Jeg gidder ikke høre etter for å sjekke hvilken det er. I stedet ser jeg ned på kaffekoppen min. Den blonde gutten lagde et hjertemønster i skummet. Den folder seg fint innover med hvit skum i midten og brunt helt ytterst. Jeg sitter og beundrer den og har egentlig ikke lyst til å drikke av den. Bare se. Kan man utdanne seg spesielt for å lage kaffemønster i kaffen?
Det kommer flere mennesker inn. Jeg er redd for at jeg tar for mye plass, men jeg fortsetter å gjøre mitt. Det er så mange stemmer på en gang at jeg ikke klarer å høre nøyaktig hva de sier. Summing.
Tenk på hvor mange mennesker som går inn og ut av en kafé i løpet av en dag. Med tanken på hvor mange som har kommet og gått siden jeg kom, blir det en del.
Øynene mine spotter en gutt på gata som ligner mistenkelig på en av mine beste venner. Men med nøyere observasjoner når han nærmer seg, kan jeg se at det ikke er ham. Han strener forbi vinduet hvor jeg sitter, kanskje på vei til trikken eller bussen som har holdeplass like ved.
Jeg tar en slurk av latten. Den begynner å bli kald, men jeg beundrer fortsatt hjertet i midten som har klart å holde seg helt levende, helt på plass. Det er rart det der, at noen klarer å lage hjerter i kaffe. Det har jeg alltid blitt fascinert av. Noe annet jeg er fascinert av er hvordan verdene har utviklet seg så fort. For ikke så lenge siden ble de siste kassetvene kastet ut fra jobb. Det eneste barna ser på nå er flatskjerm på en overhead med prosjektor. Av en eller annen grunn synes jeg de virker bortskjemt med tanke på hvordan jeg hadde det da jeg var liten.
Jeg blir revet ut av tankene når jeg hører noen på kafeen få melding. En Nokia meldingstone. Åh, som jeg savner den tiden. Da fantes ikke smarttelefon og iPad. Verden var så enkel da, hvorfor må den være så komplisert nå? Så innviklet med så mange rare, nye ting. Jeg sukker og tar en ny slurk av kaffen, som jeg tror blir en av de siste. En ny sang blir spilt av. Denne gangen prøver jeg å høre etter.
Translation - Swedish Vardagliga observationer
Av Anna Lunde Kolstad, 28.10.2013
En grå bil kör utom räckhåll. Efter att jag har tittat ner i några sekunder och tittar upp igen, kan jag på nytt se en enda grå bil. Vägen som följer körspåren ner mot bussterminalen är som en grå regnbåge med röda prickar. Det påminner mig inte om värdret idag. För en gångs skull är det sol och blå himmel, bara ett par vita moln. Jag tar en klunk av min varma latte. Mmm. Jag förstår inte varför jag inte har tyckt om kaffe tidigare. Den bittra smaken av svart, starkt kaffe tål jag dock fortfarande inte. Vad jag behöver är en mild smak, precis som kaffe latte. Till och med kaffe mocca börjar bli för sött nu. Jag ler för mig själv och smakar på havregröten. Bakom mig hör jag någon beställa. Jag vet inte hur hon ser ut, men jag föreställer mig en dam med brunt, kort hår. Helst krulligt med en svart kappa och scarf. När jag vänder mig om, är hon borta. Men det står någon annan där, med långt brunt hår och svart kappa. Småprat kan höras, och den blonda killen bakom kassan brygger nytt kaffe. Jag kan höra ljuden av en kaffemaskin som slås på. En klocka som piper. Vatten som rinner.
Buss 421 kör fort förbi, jag hinner inte se vart den ska, bara att den lyser upp, som ett grönt päron. Precis som ljuset vid övergångsstället som jag kan se härifrån där jag sitter. För ögonblicket står den röda 70 bussen framför mig, men lika fort som jag tänker på detta, så börjar den köra och försvinner samma väg som den grå regnbågen.
De spelar en låt i bakgrunden som jag inte känner igen. Jag orkar inte att lyssna efter för att höra vilken det är. I stället ser jag ner på min kaffekopp. Den blonda killen formade ett hjärta i skummet. Det viker sig fint inåt med vitt skum i mitten och brunt runt omkring. Jag sitter och beundrar det och har egentligen inte lust att dricka av det. Bara titta. Kan man specialutbilda sig för att göra kaffemönster i kaffe?
Fler människor kommer in. Jag är rädd att jag tar för mycket plats, men jag fortsätter att sköta mitt. Det är så många nya röster på en gång att jag inte längre kan höra vad de säger. Sorl.
Tänk så många människor som går in och ut ur ett kafé inom loppet av en dag. Med tanke på hur många som kommit och gått sedan jag kom, är det en del.
Mina ögon upptäcker en kille på gatan som är misstänkt lik en av mina bästa vänner. Men med nyare observationer när han närmar sig, så ser jag att det inte är han. Han går förbi fönstret där jag sitter, kanske på väg till spårvagnen eller till bussen vars hållplats ligger här bredvid.
Jag tar en klunk av latten. Den börjar bli kall, men jag beundrar fortfarande hjärtat i mitten som har lyckats hålla sig helt intakt, precis på plats. Det är märkligt det där, att en del kan göra hjärtan i kaffe. Det har jag alltid blivit fascinerad av. Något annat som fascinerar mig är hur världen har utvecklats så snabbt. För inte så länge sen så blev de sista tjock-tv apparaterna sparkade från sina jobb. Det enda barnen tittar på nu är plattskärmar på overheadprojektorer. Av en eller annan anledning tycker jag det verkar bortskämt med tanke på hur jag hade det när jag var liten.
Jag blir avbruten i mina tankar när jag hör hur någon på kaféet får ett meddelande. En Nokia meddelandesignal. Åh, vad jag saknar den tiden. Det fanns inga smarttelefoner eller Ipadar. Världen var så enkel då, varför måste den vara så komplicerad nu? Så invecklad med så många konstiga, nya saker. Jag suckar och tar en ny klunk av kaffet, som jag tror blir en av de sista. En ny låt spelas. Denna gång prövar jag att lyssna efter.